1. Vilka fördelar har du upplevt med distansundervisningen?
2. Vilka nackdelar har du upplevt med distansundervisningen?
3. Vad tar du med dig från distansundervisningen när undervisningen återgår till att vara campusförlagd?

Johan Thim
Universitetslektor på MAI (matematiska institutionen). Undervisar i analys av olika typer, linjär algebra och matematisk statistik, bl.a. i kurserna TATB01, TATA42 och TATA24.

1. Möjligheten till omtagningar när man spelat in material har varit behaglig. Dessutom så har en hel del nytt kursmaterial tagits fram för att underlätta när allt varit på distans, så jag tror kurserna i stort har vunnit en hel del på sikt.
   
2. Det har varit svårare att känna kontakt med studenter. Det är svårare att avgöra om förklaringar går fram eller inte. Särskilt lektionsundervisning (räkneövningar) har varit problematisk med tanke på att allt ska göras genom skärmar. Sen har distansläget inneburit extremt mycket extra arbete.
   
3. Inspelat material går förhoppningsvis att använda framöver också som komplement till en mer normal campusbaserad kurs. Saker som skrivits (föreläsningsanteckningar och annat) kommer finnas kvar (i åtminstone mina egna kurser) för att stödja befintlig kurslitteratur. Möjligheten finns att också i framtiden köra kurser i olika grader av hybridlägen.

Henrik Pedersen
Professor i oorganisk kemi på kemiavdelningen på IFM (institutionen för fysik, kemi och biologi). Undervisar i flertalet kemikurser.

1. Den största fördelen har varit att det har varit bekvämt. En grå och regnig måndagsmorgon behöver varken jag eller studenterna lämna hemmets värme för att ta oss till en föreläsningssal. Omställningen till Zoom gjorde att jag var tvungen att arbeta igenom mina föreläsningar en hel del eftersom jag brukade hålla dem ”på tavlan” – nu har de blivit på Power Point i stället. Det krävde en väldigt stor arbetsinsats från min del, men nu har jag nog bättre föreläsningar. Sen var det så klart skönt att man enkelt kunde vara hemma med sjuka barn fast man hade föreläsning.
   
2. Helt klart den nästan totala bristen på interaktion med studenterna. Jag förstår att man inte vill ha kameran på som student, men att som lärare inte få minsta bekräftelse på att studenterna förstår vad man föreläser om känns oerhört jobbigt. Chatten på Zoom har funkat ganska bra på en del kurser, men på en del har även den varit tyst.
   
3. Främst tar jag med mig hur mycket ögonkontakt med den man pratar med betyder. Små nickningar eller fundersamma ansiktsuttryck som hjälper en att veta om man ska gå vidare eller behöver förklara en gång till betyder väldigt mycket när man föreläser. Mötet med studenterna är bland det bästa i mitt jobb, det har blivit oerhört tydligt under distansundervisningen. Jag tar även med mig mina förbättrade föreläsningar och vetskapen om hur pass bra det ändå kan bli om man behöver ha kursmoment digitalt.

Nils-Hassan Quttineh
Biträdande professor på MAI (matematiska institutionen) och forskar inom optimeringslära. Examinator för kurserna TAOP52 och TAOP18, samt
studierektor för alla kurser inom beräkningsmatematik, matematisk statistik och optimeringslära.

1. Jag har tvingats tänka om en hel del runt administrativa delar i TAOP52, en stor grundkurs i optimeringslära som läses av 200+ studenter varje år. Exempelvis har jag tidigare varit fast i att varje klass måste hanteras separat, men med allt online föll det sig naturligt att istället dela upp arbetet efter vilka projektuppgifter studenterna blivit tilldelade. Det gjorde att lärarna kunde fokusera på några uppgifter var, istället för att ha alla uppgifter i huvudet samtidigt.
   
2. Personligen har jag saknat kontakten med studenter, det är själva mötet med levande personer som ger energi. Att prata in i en kamera har inte varit särskilt inspirerande… En oinspirerad lärare påverkar undervisningen negativt i längden.
   
3. Inspelade exempel och valda delar av föreläsningarna, material som uppskattats av många studenter, kommer fortsatt att göras tillgängliga. För att hantera redovisningar av datorlaborationer utvecklade jag ”Tester” i Lisam, och det har funkat väldigt bra eftersom studenterna kan få ”instant feedback” under pågående labb. Dessa tester kommer att användas även framöver, även om lagbundet sker i labbsalar.

Martin Larsson
Adjunkt i industriell ekonomi på IEI (institutionen för ekonomisk och industriell utveckling). Undervisar i industriell försäljning, industriell ekonomi, marknadsanalys, inköp och förhandling.

1. Distansundervisning sparar restid när man undervisar på andra campus.
   
2. Tvingat distansformat på föreläsningar gör att studenter ställer färre frågor och som föreläsare tappar man dynamiken. Även om de flesta gör sitt bästa, tycker jag att man ser sämre resultat, lägre motivationsnivå, ett svalare intresse för ämnet, och mindre glädje. Många inbillar sig att distansläget är bekvämt, men bortser från att de på sikt lär sig mindre och får svårare att nå ett (bra) betyg. Människor behöver ses fysiskt, läsa varandras kroppsspråk, och skratta ihop för att vi ska må bra, förstå varandra, och känna oss hörda.
   
3. Videomöten är användbara för improviserade möten eller möten med människor som annars måste resa långt. Digitala verktyg och inspelat material är ibland mycket användbara, men kan ju användas även på plats. Det bör vara elevernas lärande – inte deras bekvämlighet – som avgör vilka russin som är värda att plocka ur den digitala kakan framöver.

Jordi Altimiras
Professor i fysiologi på IFM (institutionen för fysik, kemi och biologi). Undervisar i kurser om fysiologi, zoologi och toxikologi.

1. Smidigare att planera dagarna, ingen transporttid och ingen kostnad för parkering.
   
2. Kommunikation med studenter via Zoom är obefintlig, envägskommunikation ger mig ingen uppfattning vad eller hur studenter upplever olika lärandemoment.
   
3. Nu uppskattar jag campusförlagd undervisning mer än tidigare. Jag har lärt mig också att jag har ingen lust att satsa på distansundervisning.

Lasse Alfredsson
Universitetslektor på ISY (institutionen för systemteknik). Undervisar i kurser om signaler och system samt linjära system.

1. Studenter som inte har möjlighet att delta i en del undervisningspass kan delta i realtid på distans, t.ex. via Zoom eller Teams. En annan fördel är om det finns inspelat material som studenter kan se när det passar bättre än den schemalagda tiden, vid sjukdom eller schemakrock. Det har även ofta varit smidigt för mig som lärare att hålla föreläsningen hemifrån.
   
2. Den uteblivna kontakten med studenterna i undervisningssalen. Undervisningen blir mer levande och det är mer inspirerande för läraren i en föreläsningssal jämfört med om den sker via Zoom/Teams, speciellt eftersom nästan alla studenter har webbkameran avstängd.
   
3. Det kan vara både praktiskt och pedagogiskt positivt att använda inspelade kursmoment som studenterna ser innan ett undervisningspass. Däremot behöver detta kompletteras med en uppföljande salsundervisning på campus på lämpligt sätt. Det planerade jag själv redan innan pandemin och kommer att behålla det konceptet även när vi går tillbaka till ”normalläge”.

Även om distansläget haft vissa fördelar verkar de tillfrågade lärarna eniga om en sak: hur viktigt mötet mellan studenter och lärare är för undervisningen. Förhoppningsvis kan föreläsningar, lektioner och andra lärandemoment fortsatt återgå till att bedrivas på campus – och bli ännu bättre tack vare erfarenheter och nytt material som tillkommit under pandemin!