Fredrik Wandus har jobbat som hälsovägledare hos Studenthälsan i drygt fyra år. Innan han började jobba med studenter arbetade Fredrik i många års tid som elittränare inom både lagsport och individuell idrott. Prestationsångest är vanligt inom idrotten, och något som elitidrottare behöver kunna hantera för klara av att fokusera och göra bra ifrån sig i avgörande tävlingar. Mycket inom idrottspsykologi är användbart för att hjälpa studenter som upplever prestationsångest. Fastän de förväntade prestationerna skiljer sig åt, då atleter ska prestera fysiskt och studenter ska prestera kognitivt, så är det liknande känslor som spelar in.

– Oron eller ångesten för att misslyckas kan upplevas på samma sätt, säger Fredrik.

Visserligen är ett tentamenstillfälle inte är lika mycket till ”hit or miss”-situation som att lägga en avgörande straff i en fotbollsmatch eller att hoppa för ett guld i stavhopp, men det är svårt att skriva bra om man känner för mycket stress och press. Lite pirr i magen och viss nervositet kan vara positivt, berättar Fredrik, men den kognitiva oron bör minimeras för att ens prestationstillstånd ska vara så bra som möjligt.

Hur minskar man då sin prestationsångest? Fredrik förklarar att det för många handlar om att förändra den egna självbilden – att ha höga krav på sig, samtidigt som man inte tror på att man kan leva upp till kraven, är en grogrund för prestationsångest. Oftast behöver man jobba både på att sänka sina förväntningar på sig själv och på att inse att man är bättre än vad man själv tror. En till strategi är att förändra inställningen man har till sina formsvackor och misslyckanden. Att ingen kan prestera på topp 365 dagar om året känns igen från idrottsvärlden, och detsamma gäller för alla människor. Höga ambitioner är inget dåligt, men att ens prestationsförmåga varierar över tid är en viktig vetskap.

– Med den kännedomen så kanske man kan bli lite mer förlåtande i de situationer då man inte når upp till sin bästa förmåga, säger Fredrik.

I stället för att klanka ner på sig själv när man inte är nöjd med en prestation kan man alltså välja att se det hela som en lärdom. Fredrik nämner omtentor som ett exempel. En kuggad tenta kan såklart kännas trist och jobbig, men är en enorm resurs när det blir dags att skriva den igen.

– Jag vet ju precis vad jag kunde och jag vet precis vad jag inte kunde – smärtsamt nog. Jag vet svårighetsgraden och karaktären på frågorna. Det är så mycket bra information jag får med mig, så chansen att klara en omtenta borde öka rejält.

Såklart är att hantera prestationsångest inte det enda som Studenthälsan kan hjälpa till med. Studenthälsan bedriver en kostnadsfri mottagning som studenter kan vända sig till för att prata om sådant som är jobbigt eller för att få rådgivning i hälsorelaterade frågor. Till skillnad från en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning får inte Studenthälsan bedriva vård, men de kan erbjuda ett par stödsamtal och lotsa den som behöver mer hjälp till rätt vårdinstans.

För att boka en tid hos Studenthälsan fyller man i ett webbformulär och blir därefter kontaktad för en samtalstid – även vid högt söktryck brukar man erbjudas ett första samtal inom tre veckor. Fredrik trycker på att anledningarna till att studenter söker sig till Studenthälsan är många, och att man inte ska tänka att ens problem är ”för små” för att söka hjälp

– Det som påverkar mig enormt mycket behöver ju inte påverka någon annan alls egentligen, säger han. Vi utgår från den enskilda studenten och dess behov.

För att hitta formuläret för tidsbokning, läsa mer om verksamheten samt se gällande utbud av kurser, föreläsningar och workshops för studenter – besök Studenthälsans webbsida: student.liu.se/studenthalsan