Idag ser vi det som en självklarhet att det är upp till studenterna själva om man vill vara medlem i kåren eller inte. Men det har inte alltid varit fallet. Förr var det nämligen obligatoriskt att vara medlem i kåren och därmed betala kåravgiften. Men år 2010 skedde en förändring, då kårobligatoriet avskaffades. Det innebar att studenterna plötsligt fick möjlighet att välja bort kåravgiften och därmed inte längre vara bundna till kårerna. Det blev början på en ny era, med konsekvenser som påverkade hela studentlivet vid Linköpings universitet.
KÅRHUSEN PÅ SKAKIG GRUND
Kårhusen, som länge varit en självklar samlingspunkt för studenterna, började känna av konsekvenserna nästan omedelbart. Kårallen, Nationernas hus, Trappan, Ryds Herrgård och Örat var inte längre garanterade att fyllas av studenter som en del av sitt medlemskap. Tidigare hade det obligatoriska medlemskapet säkerställt att kårhusen kunde hålla priserna låga och aktiviteterna levande, men nu stod man inför en situation där medlemsantalet minskade och därmed även inkomsterna.
Det fanns flera faktorer som talade för att det var kört för kårhusen. När kårobligatoriet avskaffades tappade studentkårerna medlemmar, vilket försvagade deras ekonomi och i förlängningen även deras organisatoriska stabilitet. Det kunde i sin tur drabba sektionerna, som riskerade att få svårare att arrangera evenemang som sittningar, kravaller och andra fester.
En av de mest påtagliga förändringarna var en prishöjning på 10 % i kårhusen – en ökning som framför allt märktes på ölpriserna. Prishöjningen var ett resultat av att kårerna inte längre kunde finansiera verksamheten genom medlemsavgifter.
Samtidigt fanns det skäl att tro att kårhusen kunde klara sig. Den festverksamhet som bedrevs i kårhusen finansierades redan då helt och hållet av de studenter som faktiskt konsumerade där – inte av kåravgifter. Att kårobligatoriet försvann påverkade alltså inte direkt pubverksamhetens intäkter. Dessutom var studenternas intresse för billig öl och egna samlingsplatser fortsatt starkt. Det fanns också ett starkt engagemang för att bevara en levande studentkultur, vilket visade att det fanns goda möjligheter till att övervinna de utmaningar som förändringen innebar.
OSÄKERT FÖR LITHANIAN
Avskaffandet av kårobligatoriet påverkade även LiTHanian. Tidningen hade tidigare fått ekonomiskt stöd från kåravgifterna, men när medlemsantalet började sjunka blev finansieringen osäker. Detta satte LiTHanians framtid på spel.
”LiTHanian kommer att finnas kvar i ett år till, det är redan bestämt men sen vet man inte riktigt vad som kommer att hända.”, skrev redaktionen i den andra upplagan av tidningen år 2010. Det var inte längre en självklarhet att LiTHanian skulle kunna fortsätta i sin nuvarande form, utan det låg i studenternas händer att engagera sig och bestämma tidningens framtid.
UPP TILL STUDENTERNA ATT PÅVERKA
De osäkra tiderna fick studenter att spekulera kring framtiden. Skulle kårhusen fortsätta höja sina priser? Var evenemang som Nolle-P, SOF och München Hoben – som tidigare tagits för givna – nu på väg att försvinna? Eller skulle LinTek rida ut stormen och komma tillbaka starkare än någonsin? Allt var upp till studenterna.
Martin Nyström, dåvarande kårordförande för LinTek, berättade i en intervju för LiTHanian om hur kåren arbetade för att stärka medlemsengagemanget och göra medlemskapet mer attraktivt. Bland annat planerade man att sänka medlemsavgiften och erbjuda förmåner som lägre biljettpriser på evenemang som Hoben och SOF. Målet var att visa att kåren arbetade för medlemmarnas intressen och att skapa ett starkare stöd bland studenterna. Han betonade också vikten av att lyckas locka fler medlemmar, eftersom kvaliteten på evenemangen annars riskerade att försämras successivt.
LINTEK – EN FORTSATT DRIVKRAFT I STUDENTLIVET
Idag består LinTek av över 2 600 medlemmar, som aktivt valt att gå med i kåren. Det visar att det finns ett genuint intresse bland studenterna av att vara en del av kåren.
Det är tack vare studenternas engagemang och stöd som LinTek kan fortsätta driva viktiga delar av studentlivet, som mottagningen, München Hoben, LiTHanian och kårhusen. Samtidigt ger kåren studenterna en plattform för att göra sina röster hörda i frågor som rör utbildning, gemenskap och framtid.
Även om kårobligatoriet är historia, lever engagemanget vidare. LinTek fortsätter att arbeta för studenternas bästa, och finns kvar för alla som vill påverka, bidra och göra studietiden lite bättre.