Relationer är hjärtat i studentlivet. Inför Alla hjärtans dag har vi undersökt hur studenter, sektionsstyrelser och kårrepresentanter upplever gemenskapen på universitetet. Resultaten visar en blandad bild av hur relationerna fungerar inom studentlivet.
Flera studenter beskriver universitetet som en plats fylld av möjligheter att skapa nya vänskaper. Många lyfter fram vikten av engagemang i föreningar och sektioner som ett sätt att bygga vänskap. En annan student understryker att “Det alltid finns något för alla om man verkligen vill engagera sig, från föreningar till utskott och event.”.
Trots detta finns det de som upplever svårigheter. En student uttrycker att “fester finns det gott om, men om man inte har någon att gå med är det svårt att delta.” Detta visar på behovet av fler inkluderande aktiviteter som inte enbart bygger på existerande sociala cirklar.
KÅREN = EN HJÄLPANDE HAND
Kårens arbete med att representera studenternas behov får generellt positiv feedback. En student beskriver kåren som en “hjälpande hand” och uppskattar deras arbete kring utbildningsfrågor och stöd till sektioner. Samtidigt efterfrågas en bättre marknadsföring av vad kåren gör och vilka kontaktvägar som finns.
“Det hade varit bra om det blev enklare att veta vem man ska kontakta och när,” säger en student. Ett förslag är att förstärka kommunikationen mellan kår och sektioner, särskilt genom tydligare information under Nolle-P.
När det kommer till relationerna inom kåren beskrivs en stark gemenskap. Enligt enkätsvaren anser en stor del att klimatet är trevligt och öppet: “Vi är som en liten familj – vi hjälper varandra med både kårarbetet och personliga utmaningar.”
Andra pekar på utmaningar i kommunikationskanaler och arbetsbelastning. En person lyfter att “kommunikationskanaler ibland kan vara spretiga,” vilket leder till att vissa frågor faller mellan stolarna. Samtidigt upplever andra att beslutsfattandet är tydligt och effektivt när det gäller större frågor.
Utmaningar kan också uppstå när nya medlemmar ska introduceras. Några upplever att det är svårt att komma in i gruppen om man inte redan känner andra. För att möta detta behov föreslås fler introduktionsaktiviteter. En annan återkommande synpunkt är att det är viktigt att prioritera trivselkvällar och sociala aktiviteter, även under intensiva arbetsperioder.
Trots dessa utmaningar rapporterar de flesta att det är lätt att bygga vänskapsrelationer inom kåren och att det finns en god balans mellan arbete och socialt umgänge. En person summerar: “Man får verkligen en chans att utvecklas, både socialt och organisatoriskt.”
Samarbetet mellan universitetets olika kårer beskrivs som fungerande men med utvecklingspotential. Några studenter noterar att de själva inte är insatta i vilken nivå av samarbete som faktiskt sker, medan andra beskriver goda erfarenheter av samarbete när det väl sker: “När vi samarbetar fungerar det jättebra, men det är inte så ofta det händer på en vardaglig nivå.”
“Den gemensamma visionen märks inte alltid.”
En stor utmaning är att skapa en gemensam vision som når ut till alla studenter. Förslag som nämns är att arrangera fler gemensamma aktiviteter och tydligare kommunikation om kårernas gemensamma mål. “Den gemensamma visionen märks inte alltid. Det skulle vara fantastiskt om samarbetet blev mer synligt för oss som inte är i ledningsposition.” kommenterar en person som engagerar sig inom studentkåren LinTek.
En återkommande fråga handlar om representationen av de mindre campusen, som Norrköping. Flera studenter upplever att dessa campus inte prioriteras lika mycket vad gäller resurser och aktiviteter. “Det är synd att universitetet ser ett problem men inte gör något konkret för att åtgärda det”, uttrycker en student. Med krympande studentunderlag på vissa campus finns det oro för att dessa campus ska bli ännu mer underrepresenterade. För att motverka detta föreslås åtgärder som specifika evenemang riktade till dessa campus samt en förstärkt dialog mellan kårer och studenter på samtliga platser.
Trots positiva aspekter i kårens arbete framkommer vissa spänningar mellan kårerna och universitetets ledning. Flera representanter från kåren uttrycker frustration över bristande stöd från universitetet, även om dialogen mellan dem är fortlöpande och välfungerande.
“Att engagera sig är inte bara arbete – det är en chans att finna gemenskap och skapa minnen för livet”
En representant kommenterar: “Vi vill göra så mycket för studenterna, men det känns som att vi ibland motarbetas snarare än stöttas av universitetet.” Ett exempel som lyfts är svårigheter att få tillgång till lokaler eller få godkännande för evenemang, vilket ibland leder till att initiativ försenas eller ställs in.
Samtidigt nämns också behovet av tydligare strukturer för samarbete. En kårrepresentant föreslår “Om universitetet kunde involvera oss tidigare i beslutsprocesser som rör studentlivet skulle mycket kunna förbättras.”
Universitetet får generellt beröm för sin inkluderande atmosfär. “Jämfört med andra universitet är LiU sååå bra! Alla är välkomna på mycket.” uttrycker en student. Samtidigt påpekas att toxic sektionsstolthet och fördomar mellan utbildningar ibland kan skapa barriärer.
Studenter och sektionsstyrelser är eniga om att fler sektionsöverskridande aktiviteter skulle kunna bidra till att bryta dessa murar. Idrottsturneringar, temaevenemang och andra gemensamma projekt föreslås som konkreta åtgärder.
Relationer på universitetet är inte bara viktiga för en trivsam studietid, utan också för att skapa ett starkt nätverk för framtiden. “Att engagera sig är inte bara arbete – det är en chans att finna gemenskap och skapa minnen för livet”, sammanfattar en student.
Med fler inkluderande initiativ och en förstärkt dialog mellan kår, sektioner och studenter kan universitetet fortsätta att vara en plats där alla känner sig välkomna.